Kyrkvärdarna i Frösö församling Fr. v Astrid Furborg, Karin Sundström, Kerstin Bengtsson, Bertil Jakobsson, Birgitta Öhr, Karin Sköld och Arne Eskilsson. Fattas på bilden gör Ingrid Borgström
Vad gör en kyrkvärd?
När vi kommer till kyrkan inför en gudstjänst så är ofta kyrkvärdarna de som vi möter först. De brukar säga ett välkomnande ord och dela ut psalmbok, agenda och annat som kan behövas för gudstjänsten t.ex. hörselhjälpmedel, sittdyna eller förströelsehjälp till barnen.Under gudstjänsten så medverkar sedan kyrkvärdarna på olika sätt. Det kan vara genom deltagande i processioner, textläsning, kollektupptagning, vid förbön, nattvardsutdelande och på andra sätt.
Kyrkvärdarna har också på förhand ställt i ordning för nattvarden samt hjälpt präst och diakon med den liturgiska klädseln. Efter gudstjänsten räknar de kollekten och ser till att allt i övrigt är i sin ordning.
Kyrkvärdens ursprung
Kyrkvärdskapet är inget nutida påfund utan det är ett urgammalt ämbete som har anor ända tillbaka till 400-talet. Från början hade inte ämbetet något med värdskap att göra. Uppgiften var istället att på olika sätt försvara, förvalta och vårda församlingens egendom och gemensamma tillgångar samt att i olika sammanhang representera och företräda församlingen.Från forna tiders kyrkvärjare och kyrkvårdare har så funktionen så småningom förändrats till våra tiders kyrkvärdskap. Något av kyrkvårdartanken lever fortfarande kvar i och med att kyrkorådet bland församlingens kyrkvärdar utser en person till att tillsammans med kyrkoherden ansvara för kyrkobyggnadernas inventarier.
Ett hedersuppdrag
För några hundra år sedan kunde det betyda stora svårigheter att bli vald till kyrkvärd. Det kunde bli kostsamt både i tid och pengar. Alla kunde eller ville därför inte ta på sig detta ansvar. Vägrade man kunde man hamna i domstol.Att det ändå i första hand var ett stort hedersuppdrag vittnar inte minst våra gamla gravstenar om. Istället för andra förtjänstfulla titlar så står det inte sällan att den avlidne har varit ”Kyrkovärd
Kyrkvärden i litteraturen
I litteraturen finns kyrkvärdskapet ibland omnämnt. T.ex. vill jag minnas att Emil i Lönnebergas far hade denna hedersamma uppgift.Ett annat exempel finner man i boken ”Bock i örtagård” där patron Esping ser ämbetet så åtråvärt att han ingår vad om att han (trots sitt något tvivelaktiga leverne) ska kunna bli kyrkvärd. Vadslagningskamraten, den välbeställde kreaturshandlaren Jesperson, ser det som omöjligt och säger i sammanhanget att han för sin del inte skulle kunna bli kyrkvärd ”om ja så tog ut på banken o gjorde mej ren för den sakens skull”. Genom list och påtryckningar lyckas patron Esping till slut nå det eftersträvade ämbetet.
Bortser man från sådana något mindre seriösa sätt att nalkas kyrkvärdskapet så förstår man kanske värdet av att vara kyrkvärd bäst när man läser att den betydelsefulle ärkebiskopen Nathan Söderblom på sin tid beklagade att ämbetet som kyrkvärd var stängt för honom därför att han var ärkebiskop.
Hur blir man då kyrkvärd?
Det är kyrkorådet som väljer kyrkvärdar. För att vara valbar ska man vara döpt och röstberättigad i församlingen. Minst två av församlingens kyrkvärdar ska utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.”Uppdraget att vara kyrkvärd har ansetts vara det förnämsta och viktigaste av kyrkans lekmannauppdrag”.
Ett uppdrag att vara stolt över och att värna om.
.jpg)
